2013-05-15

Vill du höja eller sänka samhället?

Alla har ett val - antingen vill man sänka samhället, eller höja samhället. 

Att kommentera på politikers och opinionsbildandes utseende är ett exempel på hur man kan sänka samhället. Det är även ett exempel på dumhet, som tyvärr inte är allt för ovanligt i dagens utseendefixerade samhälle.

Att uppmärksamma en opassande åsikt och svara på varför man inte tycker det är korrekt, utan att försöka förminska personen, är ett utmärkt exempel på hur man kan höja samhället.
Se till att ha bra kvalitet på diskussioner med andra.




2013-05-07

Lisa Gålmark och vårt perspektiv på djuren

Den här veckan är det Smålands Kulturpolitiska vecka. (föreläsningar på Smålands nation i Lund)

Jag passade på att stå vid bordet för Djurens Rätt, och dessutom se två spännande föreläsningar. Efteråt blev jag ombedd att skriva en "artikel" om det som sagts på Lisa Gålmarks föreläsning, eftersom Lisa Gålmarks arbete ofta är starkt relaterat till djurrätt. Så här är min sammanfattning av lärdomarna från Lisa Gålmarks föreläsning.


Relationen mellan människa och djur ur ett historiskt perspektiv med Lisa Gålmark

I en lokal på Smålands nation, vars toaletters väggar inte oväntat nog är fyllda med politiska budskap, möter vi Lisa Gålmark, författaren till "Vadå vegan" och "Vadå feminist". Hon vill i denna föreläsning dra upp sambanden mellan dessa två rörelser. Samhället har skapat en tydlig separation mellan människa och djur, vilket enligt henne är kopplat till patriarkatets förlegade syn.

Lisa börjar föreläsningen genom att ta upp en paradox i vår mentala koppling till djuren. Å ena sidan inser vi att människan är ett djur och har uppstått ur djurarternas värld, å andra sidan drar vi en tydlig gräns mellan begreppet människor och djur. Därför säger vi just "människor och djur" trots att det logiskt sett borde låta ungefär som "blommor och rosor". Vad vi egentligen borde säga är "människan och andra djur", men på grund av våra starka mentala band hör vi inte denna paradox. 

Varför har vi då den syn på djur som vi har idag? För att titta bak historiskt drar Lisa koppling till den stora filosofen Aristoteles (300 f. Kr) och hans "teori av naturligt slaveri". Aristoteles menade att vissa grupper är naturligt överordnade och andra grupper naturligt underordnade. Detta innebär att det de starkare grupperna har rätt till att styra över de svagare, även på ett våldsamt sätt. Eftersom män är den mest överordnade gruppen i hierarkin så påverkar detta både förtrycket mot kvinnor och förtrycket mot djur, varav djur är den lägst stående gruppen inom denna hierarki.

Fram i tiden historiskt menar Lisa att kapitalismen har koloniserat samhället syn så att vi inte längre ser kopplingen mellan våldet som sker mot djur och den köttbit man väljer att äta. Djuren har separerats från det mänskliga samhället och få människor har idag sett djurindustrin inifrån. Detta har förenklat möjligheten att inom industrierna behandla djur som maskiner, samtidigt som det påverkat samhället till att bygga upp en starkare köttnorm. Dagens starka köttnorm innebär att vi finner det naturligt och normalt att äta mycket kött och dessutom ofta ser det som det enda hälsosamma alternativet. Detta trots att vi i inget tidigare samhälle ätit så mycket kött som vi gör idag. Förr var det bara den privilegierade gruppen som kunde äta kött regelbundet, och underordnade grupper kunde ibland äta kött vid firande.

Västvärldens starka köttnorm och stora köttkonsumtion har många negativa konsekvenser. Bland annat påverkar det skogskövling, markbrist, växthuseffekten, vattenbrist, djurplågeri och svält. Dessutom börjar den västerländska synen, trots sin ohållbarhet, att spridas i övriga världen. Om alla hade levt som i Sverige hade vi behövt 3,3 planeter. Indirekt skapar vi med detta vår egen undergång. Alltså är det nödvändigt att avkolonisera västvärldens köttnorm för att vi ska få förutsättningar för ett hållbart samhälle där alla får plats. 

Aristoteles har genom sin dåtida filosofi utvecklat en syn som rättfärdigar det samhälle han levde i. Lisa menar att vi inte automatiskt kan anta att så som samhället är, är så som samhället bör vara. Tvärt om borde dessa saker ifrågasättas. En solidarisk relation till andra djur skulle inte bara påverka djuren, utan också planeten och i förlängningen oss själva.

__________________________________________________________________

Jag får tillägga att detta är ett försök av mig att beskriva föreläsningen på ett objektivt sätt. Jag försöker helt enkelt tyda Lisa Gålmarks generella budskap. Dock har jag även vissa egna reflektioner kring detta ämne som jag valt att lägga åt sidan just nu. Självklart har vi även en annan mycket bättre relation till djuren, men det nämns inte eftersom det inte var vad Gålmark fokuserade på i sin föreläsning.

Den nästa föreläsningen jag gick på var om Nonviolent Communication (NVC) och var väldigt givande trots sin korthet enligt mig. Det var en inspirerande eftermiddag och kväll jag hade denna söndag.


2013-05-04

Skolresultaten räcker inte, dags för förändring

Skolmiljön är inte en tillräckligt bra lärandemiljö som det ser ut idag. Vi alla har säkert hört hur resultaten av skolan blivit allt sämre. Allt fler går ur grundskolan med ofullständiga betyg och Sverige (2009) ligger på plats 18 i betygsnivå jämfört mot övriga OECD-länderna (34 st), vilket inte kan ses som särskilt imponerande. Högst på listan ligger grannlandet Finland, trots att de lägger mindre ekonomiska resurser per elev än vad Sverige gör.

Vad kan vi då göra för att lösa dessa problem? Jag har läst en bok i frågan, och håller på att läsa en andra nu. Båda väldigt läsvärda för den som är intresserad.

Nästan en fjärdedel, 24 %, går ut skolan med ofullständiga betyg. 11 % har inte fått godkänt i något av grundämnena. (Observera, detta är siffror från 2009) Det är i högre grad pojkar som går ut grundskolan med ofullständiga betyg. Dessa är allvarliga problem som jag hoppas det kommer att fokuseras på mer i framtiden.

En klassisk synpunkt på hur skolan ska bli bättre är att vi behöver högre lärartäthet, men i boken "Den orättvisa skolan" så visas det att lärartätheten har mycket lite att göra med kvaliteten på skolan. Det finns istället en mängd andra åtgärder som har mer potential till positiv förändring. Man har bland annat sett att lärarna har mycket "spilltid", dvs. att i Sverige ägnar lärarna i internationell jämförelse, en relativt liten del av sin tid till själva undervisningen. Detta faktum kan jag känna igen från egen erfarenhet då jag vikarierade på skola. En anledning till att lite av min vikarietid gick åt till att faktiskt undervisa var ju att jag inte visste hur jag skulle skapa en bra studiemiljö. Då blev klasserna stökiga och svåra att hantera. Vanliga utmaningar för många lärare idag. Men efter att ha läst dessa två böcker så känner jag att det finns mycket man kan påverka på denna front, och det ger mig hopp.


Boktips kring skolfrågan (Hur förbättrar vi vår skola?):
  • Den orättvisa skolan skriven av Stefan Fölster, Anders Morin och Monica Renstig - Mycket statistik och tydliga exempel på politiska förändringar och reformer
  • Att våga - En berättelse om undervisning skriven av Stavros Louca och Thomas Holmqvist - Inspiration för lärare från TV-serien Klass 9A