
Den här veckan är det
Smålands Kulturpolitiska vecka. (föreläsningar på Smålands nation i Lund)
Jag passade på att stå vid bordet för Djurens Rätt, och dessutom se två spännande föreläsningar. Efteråt blev jag ombedd att skriva en "artikel" om det som sagts på Lisa Gålmarks föreläsning, eftersom Lisa Gålmarks arbete ofta är starkt relaterat till djurrätt. Så här är min sammanfattning av lärdomarna från Lisa Gålmarks föreläsning.
Relationen mellan
människa och djur ur ett historiskt perspektiv med Lisa Gålmark
I en lokal på
Smålands nation, vars toaletters väggar inte oväntat nog är fyllda med politiska
budskap, möter vi Lisa Gålmark, författaren till "Vadå vegan" och
"Vadå feminist". Hon vill i denna föreläsning dra upp sambanden
mellan dessa två rörelser. Samhället har skapat en tydlig separation mellan
människa och djur, vilket enligt henne är kopplat till patriarkatets förlegade
syn.
Lisa börjar föreläsningen genom att ta upp en paradox i vår
mentala koppling till djuren. Å ena sidan inser vi att människan är ett djur
och har uppstått ur djurarternas värld, å andra sidan drar vi en tydlig gräns
mellan begreppet människor och djur. Därför säger vi just "människor och
djur" trots att det logiskt sett borde låta ungefär som "blommor och
rosor". Vad vi egentligen borde säga är "människan och andra
djur", men på grund av våra starka mentala band hör vi inte denna paradox.
Varför har vi då den syn på djur som vi har idag? För att
titta bak historiskt drar Lisa koppling till den stora filosofen Aristoteles
(300 f. Kr) och hans "teori av naturligt slaveri". Aristoteles menade
att vissa grupper är naturligt överordnade och andra grupper naturligt
underordnade. Detta innebär att det de starkare grupperna har rätt till att
styra över de svagare, även på ett våldsamt sätt. Eftersom män är den mest
överordnade gruppen i hierarkin så påverkar detta både förtrycket mot kvinnor
och förtrycket mot djur, varav djur är den lägst stående gruppen inom denna
hierarki.
Fram i tiden historiskt menar Lisa att kapitalismen har
koloniserat samhället syn så att vi inte längre ser kopplingen mellan våldet som sker mot djur och den köttbit man väljer att äta. Djuren har separerats
från det mänskliga samhället och få människor har idag sett djurindustrin
inifrån. Detta har förenklat möjligheten att inom industrierna behandla djur
som maskiner, samtidigt som det påverkat samhället till att bygga upp en starkare
köttnorm. Dagens starka köttnorm innebär att vi finner det naturligt och normalt
att äta mycket kött och dessutom ofta ser det som det enda hälsosamma
alternativet. Detta trots att vi i inget tidigare samhälle ätit så mycket kött
som vi gör idag. Förr var det bara den privilegierade gruppen som kunde äta
kött regelbundet, och underordnade grupper kunde ibland äta kött vid firande.
Västvärldens starka köttnorm och stora köttkonsumtion har många
negativa konsekvenser. Bland annat påverkar det skogskövling, markbrist,
växthuseffekten, vattenbrist, djurplågeri och svält. Dessutom börjar den
västerländska synen, trots sin ohållbarhet, att spridas i övriga världen. Om
alla hade levt som i Sverige hade vi behövt 3,3 planeter. Indirekt skapar vi
med detta vår egen undergång. Alltså är det nödvändigt att avkolonisera västvärldens
köttnorm för att vi ska få förutsättningar för ett hållbart samhälle där alla
får plats.
Aristoteles har genom sin dåtida filosofi utvecklat en syn
som rättfärdigar det samhälle han levde i. Lisa menar att vi inte automatiskt
kan anta att så som samhället är, är så som samhället bör vara.
Tvärt om borde dessa saker ifrågasättas. En solidarisk relation till andra djur
skulle inte bara påverka djuren, utan också planeten och i förlängningen oss själva.
__________________________________________________________________
Jag får tillägga att detta är ett försök av mig att beskriva föreläsningen på ett objektivt sätt. Jag försöker helt enkelt tyda Lisa Gålmarks generella budskap. Dock har jag även vissa egna reflektioner kring detta ämne som jag valt att lägga åt sidan just nu. Självklart har vi även en annan mycket bättre relation till djuren, men
det nämns inte eftersom det inte var
vad Gålmark fokuserade på i sin föreläsning.
Den nästa föreläsningen jag gick på var om Nonviolent Communication (NVC) och var väldigt givande trots sin korthet enligt mig. Det var en inspirerande eftermiddag och kväll jag hade denna söndag.